Norra Militärdistriktet, MD N, har använt sig av geografiska informationssystem, GIS, under en längre tid. Dessa geografiska data lagras idag i en filstruktur som byggts ut allt eftersom data har blivit tillgänglig i digital form. Den geografiska informationen på MD N är i behov av en översyn för att få det mer strukturerat och användarvänligt. Målet med examensarbetet är en datamodell som ska kunna följas vid uppbyggnaden av MD N:s databas för metadata. Målet är även en modell som ska kunna följas vid omstrukturering av MD N:s geografiska grunddata.

Planering och förändring av strukturen bakom en postproduktionspipeline, hur hanterar man materialet och vad är det som påverkar. Mina tre huvudsakliga frågeställningar har handlat om hur filstrukturen ser ut och hur den skall förändras. Hur en namngivningsstandard av filer kan underlätta handhavande mellan alla i produktionen, och sist vilka format man använder sig av. Slutresultatet är en startplattform från vilken det fortsatta arbetet med förändringar av företags- och projektstrukturen, kan ta vid..

Under 2005 och 2008 inventerades förekomsten av större vattensalamander(Triturus cristatus) i Gävleborgs län. Ett till synes isolerat fynd gjordes väster om Hofors. Inventeringarna utfördes med flaskfällor och visuell observation och lokaler valdes via kartblad enligt kriterier på vattenytans areal, rörelse och distans till väg. Syftet med detta arbete var att undersöka huruvida den observerade isoleringen var faktisk eller endast ett resultat av den använda inventeringsmetodiken. Detta arbete baserades på en radie kring en känd population där radien baserades på spridningsdistans, mognadsålder samt tid sedan den förra studien. Lokaler valdes sedan ut inom radien med krav på areal vattenyta och förekomsten av stillastående vatten varpå inventeringar utfördes med flaskfällor.

Uppsatsens syfte har varit att studera hur hanteringen av riksintresset enligt 4:e kap. 1-2 §§ Miljöbalken och motsvarande tidigare regleringar har fungerat över tid i norra Bohuslän, genom att undersöka den faktiska bebyggelseutvecklingen 1976- 2013. Syftet är även att undersöka hur kommunala politiker och tjänstemän samt Länsstyrelsen ser på denna utvecklig och inför framtiden. Detta för att få en indikation om hur området skulle kunna komma vara exploaterat i framtiden. Syftet har besvarats genom följande frågeställningar:Hur har bebyggelseutvecklingen skett i kustlandskapet Norra Bohuslän 1976-2013?Hur ser kommunala politiker och tjänstemän samt Länsstyrelsen på denna utveckling?Hur ser kommunala politiker och tjänstemän samt Länsstyrelsen på lagbestämmelserna,4 kap 1-2 § MB, inför framtiden?Utgångpunkterna som denna uppsats baseras på är olika förhållningssätt som kunnat urskiljas i den litteratur som studerats.Undersökningen i uppsatsen har byggts på två innehållsanalyser, en kvantitativ som baserats dels på kartmaterial från 1976 och 2013 och dels en kvalitativ baserat på intervjuer med utvalda kommunala tjänstemän och politiker samt från Länsstyrelsen.I den kvantitativa innehållsanalysen har hela norra Bohusläns kust- och skärgårdsområde omfattandes av ca 60 kartblad av ekonomiska kartan från 1976-1977 studerats och jämförts med fastighetskartan från 2013 för att skapa en bild av hur bebyggelseutvecklingen skett.